Hur hittar vi tillsammans mark att bygga fler bostäder för en växande befolkning?

Egentligen råder det ingen markbrist i Stockholm för att kunna bygga fler bostäder, det är andra faktorer som gör att det inte byggs mer, till exempel inom Stadsbyggnadskontoret. Gemensamma lösningar behövs mellan byggaktörer, Stockholms stad och politiker, det var deltagarna i rundabordssamtalet eniga om.

Regional utveckling

För att staden och Stockholmsregionen ska kunna växa behövs större variation, blandade bostadsformer och rörlighet på marknaden. Flera gånger i samtalet dök önskemålet om regional planering upp och där behovet av infrastruktur tillsammans med arbetsplatser, bostäder, skolor och förskolor framhölls som viktigt för fortsatt utveckling. Ett större samarbete mellan kommunerna där tjänstemän arbetar enat är en nyckel för att lyckas. Samtidigt är det inte rimligt att staten lämnar över hela ansvaret på kommunerna att ta kostnaderna för infrastrukturen. Det driver upp markpriserna som i sin tur ökar byggkostnaderna och i slutänden drabbas hyresgästerna.

Effektiva processer

Varje kommuninvånare levererar cirka 30 % av sin bruttolön i skatt medan 20 % går till att bostaden. Den stora intäkten borde vara den ökade skatten inte markaffären.

Systemet kring markanvisningar och planprocesser kan effektiviseras. I många fall blir det flera omtag där man får börja om i projekten och med kortare ledtider skulle de höga kostnaderna minska. Om byggaktörerna tillsammans skulle få friare händer, inom ramar, så skulle det skapas kreativa nybyggnadsförslag för utveckling av platser. Då skulle förmodligen handläggningstiderna minska. Byggaktörerna kan samarbeta i större utsträckning och på så sätt jobba smartare. Koordinering mellan Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret och förbättrade interna processer skulle också ge effektivare planprocesser.

- Politikerna och tjänstemännen bör sätta ramarna och minska detaljstyrandet, kommenterade Johan Castwall, exploateringsdirektör på Exploateringskontoret Stockholms stad.

Hög standard ger inte bättre bostäder

Markanvisningar måste ges, det är startskottet för fler bostäder men att bostäderna sen faktiskt byggs är ännu viktigare. Att nyproducerade lägenheter har höga standardkrav, till exempel bullernivå, dagsljus i sovrum, tillgänglighet för rullstol i alla ytor och köksutformning påverkar kostnadsbilden. I kombination med en teoretisk modell för hyressättning blir det inte heller bra bostäder när alla krav tillgodoses. Kanske skulle ett kvalitetsklassningssystem för bostäder, likt energiklassning av vitvaror, vara till hjälp som en form av konsumentupplysning. Viktigt är ändå att vi bygger samhällen som är attraktiva att bo i och områden som växer över tid tenderar att bli mer trivsamma.

Medverkande i rundabordssamtalet:

 Moderator: Sofia Arkelsten, senior advisor Hallvarsson & Halvarsson

Carl-Johan Hansson, chef affärsområde fastigheter Riksbyggen

Ingrid Gyllfors, vd SSSB

Johan Castwall, exploateringsdirektör Exploateringskontoret Stockholms stad

Jonas Nygren, förbundschef Hyresgästföreningen

Marcus Svensson, vd Byggvesta

Mikael Matts, vVd ansvarig bostadsutveckling Skanska Sverige

Per Magnius, ansvarig nyproduktion Olov Lindgren AB

Sven Renström, vd Olov Lindgren AB